Därför är personliga varumärken skit
Begreppet och företeelsen varumärken finns för att produkter och företag inte är levande varelser men ändå behöver säga, tycka, vara och göra något så att folk kan relatera till, lita på och gilla dem.
Varumärken är en konstruktion.
Människor, däremot, är just människor.
Levande, tänkande, kännande varelser som andas, agerar, värderar och relaterar till världen på riktigt.
Och det är där det djupt sorgliga med personliga varumärken kommer in.
Att man får människor att tro att de måste definiera och metodiskt (läs hysteriskt) förmedla vilka de är. Att man talar om för dem att de skall stoppa in sig själv i en form som hjälper dem att bli mer attraktiva.
Ett varumärke kan aldrig bli lika levande och stort som en människa. Alltså förminskar sig en människa som försöker vara ett varumärke.
Sedan tycker jag att begreppet är något som förpestar världen. Gör den lite fulare, mer ytlig. För det märks ganska tydligt när folk försöker ”bygga sina personliga varumärken”. När de definierat sitt konstruerade, ”autentiska jag” (haha) och går all in för att förmedla det blir de programmerade, gapiga, och tar väldigt mycket syre i de flesta rum de kommer in i (alltså såväl digitala som verkliga sådana). De fokuserar på att sända sig själva istället för att vara.
Med detta sagt tycker jag naturligtvis det är bra att vara medveten om hur man uppfattas som person. Men det finns ju redan ett strålande hederligt begrepp för detta. Nämligen rykte. Jag tror man tjänar på att fundera då och då på hur man vill uppfattas av sin omvärld och hur man sedan faktiskt upplevs. Reflektera över hur val och ageranden påverkar ens anseende. Gör man detta kan man ju sedan också överväga om man bryr sig om att ”göra rätt” i alla lägen, eller om man istället värderar att följa sitt hjärta. Medvetenhet.
NB. Självklart kan personer definiera, paketera och kommunicera de tjänster och produkter de har att erbjuda världen under sitt eget namn. Men då tycker jag de skall utgå man ifrån att förmedla sina tjänster med hjälpa av sig själva. Inte att sälja sig själva som människor. The Brave Brand och jag har hjälpt många strålande personer att skapa varumärken som paketerar och konceptualiserar vad de – som personer/konsulter under sitt eget namn – erbjuder. Under denna processen har vi alltid tjatat om vikten av att kunna separera sig från paketeringen av det man erbjuder.
Det bästa beviset för att personliga varumärken är dumt och fake är att ta en titt på begreppets posterpojkar och flickor; Richard Branson, Oprah, Steve Jobs och Elon Musk t ex. Googla deras namn + personal brand så får ni upp sida efter sida med lektioner på de x antal steg de använde för att bygga sina personliga varumärken. Så urbota dumt. Det går att konstruera vad som helst i efterhand men faktum är att dessa personer alla har en sak gemensamt. De har blivit de lysande namn de är på grund av den passion, det driv och mod de besitter. Det sista de haft tid att tänka på är sina personliga varumärken. De har haft fullt upp att åstadkomma saker.
Få saker skulle göra mig gladare än om begreppet försvann. Om vi slutade förmedla till sprudlande, fantastiska unga människor fulla av liv och potential att de skall bygga sina varumärken. Stoppa in sig själva in en låda. Bli en konstruktion. Är ni med?